Fri frakt över £33 · skickas från Storbritannien · skatter ingår

Yogans åtta grenar: upptäck vägen till självkännedom

Av Alex PervovPublicerad 11 min läsning

8 Limbs of Yoga: Unveiling the Path to Self-Discovery 🪷 - SHAMTAM

De flesta av oss kommer till yogan genom kroppen: en matta rullas ut i ett stilla rum, en kroppsställning hålls tills andningen blir lugn. Men bakom dessa kroppsställningar finns en bredare tradition: ett helt sätt att rikta sin uppmärksamhet och ta sig igenom dagen med lite större omsorg. Kartan för detta är gammal och varsam. Den kräver ingenting av dig på en gång.

Yoga sträcker sig långt bortom fysisk träning. Dess äldre kärna finns i yogans åtta grenar, som beskrivs i Patanjalis Yogasutror. Denna åttafaldiga väg, Ashtanga, från sanskrit ashta (åtta) och anga (grenar), samlar hela praktiken i en stillsam helhet, där kroppen bara är den första dörren.

Yogastatyer20 st Öppna →
I den här guiden 14
  1. 1De åtta grenarna inom yoga
  2. 2Den historiska bakgrunden till de åtta grenarna
  3. 3Yama, etiska principer
  4. 4Niyama, personliga övningar
  5. 5Asana, fysiska positioner
  6. 6Pranayama, andningsövningar
  7. 7Pratyahara, sinnenas tillbakadragande
  8. 8Dharana, koncentration
  9. 9Dhyana, meditation
  10. 10Samadhi, absorption
  11. 11Syftet med de åtta delarna
  12. 12Ashtangayogans praktiker
  13. 13Varför utöva yogaens åtta delar?
  14. 14En avslutande tanke

De åtta grenarna inom yoga

De åtta grenarna ger en ram för stadig utveckling, både inre och yttre. De är inte steg som ska bestigas i ordning, utan delar av en levande helhet att utforska och väva in i livet med tiden. Tänk på kroppsställningarna som de flesta av oss möter först som ingången, inte hela huset.

  1. Yama (etiska principer). Principerna som vägleder vårt förhållningssätt till omvärlden: icke-våld (ahimsa), sanningsenlighet (satya), att inte stjäla (asteya), rätt användning av energi och självbehärskning (brahmacharya) samt icke-ägande (aparigraha).
  2. Niyama (personliga riktlinjer). Övningar som utvecklar inre disciplin och självrespekt: renlighet (saucha), förnöjsamhet (santosha), disciplinerad ansträngning (tapas), självstudier (svadhyaya) och hängivenhet åt ett högre syfte (Ishvara Pranidhana).
  3. Asana (kroppsställningar). Den aspekt av yoga som är mest bekant i väst: fysiska kroppsställningar som stabiliserar kroppen, får den att slappna av och förbereder den för sittande meditation.
  4. Pranayama (andningsövningar). Att arbeta med andningen och förstå hur nära den hänger samman med vårt mentala och känslomässiga tillstånd.
  5. Pratyahara (tillbakadragande av sinnena). Att vända sinnena inåt, bort från yttre intryck.
  6. Dharana (koncentration). Att samla uppmärksamheten kring en enda punkt, till exempel andningen, ett mantra eller ett föremål, och hålla kvar den där.
  7. Dhyana (meditation). Ett tillstånd av stilla, ansträngningslös absorption, där sinnet blir tyst.
  8. Samadhi (absorption). I Patanjalis ramverk är detta den gren som vägen leder mot: en djup stillhet där den vanliga känslan av åtskillnad försvinner.

Den historiska bakgrunden till de åtta grenarna

De åtta grenarna beskrevs av Maharishi Patanjali i hans banbrytande verk Yogasutrorna, som vanligtvis dateras till omkring 400 e.Kr. Ordet sutra betyder ”att trä eller väva”, en antydan om hur dessa omkring 195 till 196 aforismer, korta och innehållsrika talesätt, hänger samman och bildar en hel filosofi.

Karneol Japa Mala, 108 pärlor
Ordinarie pris £2899
Handla detta

Yoga Sutra är indelade i fyra delar. Den andra, Sadhana Pada (boken om andlig praktik), räknar upp de åtta leden i sutra 2.29. Patanjali presenterar den åttafaldiga vägen som ett sätt att lindra mänskligt lidande och närma sig självförverkligande. Traditionen beskriver rörelsens djupaste stadier i sina egna termer: först en absorption (savikalpa, eller samprajnata samadhi) där en stilla känsla av subjekt och objekt ännu finns kvar, som öppnar mot en mer fullständig absorption (nirvikalpa, eller asamprajnata samadhi), med kaivalya, befrielse, angivet som vägens slutmål.

Sanskritoriginalet för de åtta leden, som det återges i sutra 2.29, lyder:

यमनियमासनप्राणायामप्रत्याहारधारणाध्यानसमाधयोऽष्टावङ्गानि ॥ २.२९॥
(Yama niyama asana pranayama pratyahara dharana dhyana samadhi ashtau angani || 2.29 ||)

Tillsammans sägs dessa åtta led bidra till ett mer harmoniskt sinne, en mer harmonisk kropp och själ, och föra utövaren mot en grundad känsla av välbefinnande och frihet.

En illustrerad scen med vismannen Patanjali och ett forntida manuskript på palmblad, som för tankarna till nedtecknandet av yogans åtta led i Yoga Sutra

Yama, etiska principer

Enligt traditionen börjar yogans väg med Yama: de etiska principer som formar hur vi möter världen omkring oss. De är mindre en lista med regler och mer ett sätt att leva som man växer in i. Yama inbjuder till en stadig inre disciplin, en utveckling snarare än ett krav, och uppmuntrar oss att förkroppsliga värden som:

  • Ahimsa (अहिंसा). Icke-våld och medkänsla i tanke, ord och handling.
  • Satya (सत्य). Sanningsenlighet och ärlighet i hur vi talar och bemöter andra.
  • Asteya (अस्तेय). Icke-stöld: av ägodelar, men också av tid, energi och idéer.
  • Brahmacharya (ब्रह्मचर्य). Traditionellt avhållsamhet och rätt användning av livsenergin; i dag praktiseras det ofta som måttfullhet och återhållsamhet i sinnesintrycken.
  • Aparigraha (अपरिग्रह). Icke-girighet och icke-bundenhet, att finna tillfredshet med det vi har utan att ständigt samla på oss mer.

Niyama, personliga övningar

Niyama, det andra ledet, riktar uppmärksamheten inåt, mot personliga övningar som förfinar karaktären och beslutsamheten. Där Yama blickar utåt, blickar Niyama inåt. De fem Niyama är:

  • Saucha (शौच). Renlighet, både kroppslig och mental, liksom i talet.
  • Santosha (संतोष). Tillfredshet, att finna ro i det som är och uppskatta nuet.
  • Tapas (तपस्). Disciplinerad ansträngning och uthållighet, den värme som kommer av ett stadigt engagemang.
  • Svadhyaya (स्वाध्याय). Självstudier, läsning av texterna och reflektion över de egna tankarna och handlingarna för att lära känna sig själv mer ärligt.
  • Ishvara Pranidhana (ईश्वरप्रणिधान). I texten innebär det att överlämna sig till det gudomliga, tolkat i vid bemärkelse som en högre makt, ett djupare syfte eller helt enkelt att släppa behovet av kontroll.

Niyama är ett stillsamt, dagligt arbete. Många tycker att en dagbok för själviakttagelse och reflektion ger Svadhyaya en plats att ta form på, där man kan lägga märke till vad som återkommer och vad som förändras.

Asana, fysiska positioner

Asana, den mest välkända aspekten av yoga i väst, är utövandet av fysiska positioner. Ordet kommer från sanskrit och betyder ”säte”. Ursprungligen syftade det på en stadig sittställning, en kropp som var tillräckligt avslappnad för att sitta och andas.

Många positioner passar för meditation, men kärnan i asana är att hitta en position, Sthira Sukhasana, där du kan vara stadig, bekväm och stilla. En stadig kudde att sitta på kan göra skillnaden mellan att sitta och att sitta bekvämt. Den lilla skillnaden avgör ofta om du sätter dig igen i morgon.

På ett djupare plan handlar asana om att förena sinne, kropp och andning. När man håller en position riktas uppmärksamheten från kroppens yta mot något stillare därunder.

Det är värt att komma ihåg att asana bara är en av de åtta grenarna. Den erbjuder mycket i sig, men enligt traditionen sägs den djupare omvandlingen komma av att arbeta med alla åtta tillsammans.

Pranayama, andningsövningar

Pranayama, den fjärde grenen, arbetar med andningen. Ordet bygger på två sanskritrötter: prana, som betyder ”andning” eller ”livskraft”, och ayama, som betyder ”utvidgning” eller ”reglering”.

Hjärtchakra sjungskål Anahata
Ordinarie pris £3399
Handla detta

Andningen ligger nära sinnet. Pranayama erkänner den kopplingen och arbetar varsamt med den. Enligt traditionen sägs reglerad andning skapa lugn, fokus och en grundad stadga. Många tycker om att först doftsätta luften, kanske med några droppar eterisk olja inför andningsövningen, så att sinnena förstår att det är dags att varva ner.

Det finns många tekniker, var och en med sin egen karaktär. Några av de vanligaste är:

  • Ujjayi Pranayama (segerandning). En lätt sammandragning av halsen skapar ett mjukt, havsliknande ljud vid varje in- och utandning.
  • Nadi Shodhana (växelvis näsandning). Man andas genom en näsborre i taget; enligt traditionen sägs detta skapa balans mellan de två sidorna.
  • Kapalbhati (skallskinande andning). En kraftfullare teknik med snabba, kraftiga utandningar följda av passiva inandningar.

Utövare beskriver pranayama som ett sätt att stilla sinnet och balansera energin. När man arbetar med andningen blir ofta resten av praktiken lugnare också.

Pratyahara, sinnenas tillbakadragande

Pratyahara, det femte steget, är övningen att vända sinnena inåt, bort från världens ständiga dragningskraft. Det handlar om att släppa distraktionernas grepp och rikta uppmärksamheten mot det inre landskapet.

Nästa: Yutori: Den japanska konsten att lämna utrymme att andasRitualer · 10 min läsning

Det finns flera sätt att öva Pratyahara, bland annat:

  • Fäst blicken mjukt på en enda punkt (Trataka). Vila blicken på ett föremål, traditionellt en ensam ljuslåga att betrakta, för att samla sinnet och låta distraktionerna falla bort.
  • Sluta ögonen och följ andningen. En enkel övning som förankrar uppmärksamheten inåt och stärker den inre medvetenheten.
  • Släppa taget om yttre ljud. Öva på en lugn plats eller använd öronproppar för att dämpa ljud utifrån.

Pratyahara är en naturlig tröskel på vägen och förbereder för den djupare stillhet som följer. Vissa tycker om att markera den övergången med rökelse för att markera början på övningen, en liten signal om att den här stunden är avskild.

Dharana, koncentration

Dharana, det sjätte steget, är fokuserad koncentration: att rikta uppmärksamheten mot en enda punkt, till exempel andningen, ett mantra eller ett föremål, och hålla kvar den där.

Dharana tränar sinnet att stanna kvar och stå emot distraktioner. Denna stadga gör djupare meditation möjlig. Det finns flera sätt att öva, bland annat:

  • Upprepa ett mantra. Upprepa tyst eller högt ett ord eller en fras, som ”Om” eller en personlig affirmation. Ett japamala för att hålla takten med mantrat ger händerna något att göra medan sinnet stannar vid ljudet.
  • Följa andningen. Iaktta dess naturliga flöde utan att försöka styra det.
  • Hålla fast vid en bild. Vila sinnet vid en inre bild, en blomma, en symbol eller en mandala.

Dhyana, meditation

Dhyana, det sjunde steget, är meditativ försjunkenhet. Här fokuseras sinnet utan ansträngning, och tankarnas och orons ständiga sorl börjar avta.

Dhyana kallas ofta helt enkelt ”meditation” i väst, men traditionen innebär mer än att sitta tyst. Det beskriver ett tillstånd av stilla, samlad uppmärksamhet där den vanliga känslan av ett separat jag blir allt svagare. Många utövare upplever att ljud som stillar sinnet före meditationen underlättar övergången. den jämna tonen från en klangskål, som klingar i början och slutet av en stunds meditation, ger övningen en tydlig inramning.

Det finns många sätt att närma sig Dhyana, och alla syftar till att stilla sinnet. Några vanliga metoder är:

  • Transcendental meditation (TM). Att tyst upprepa ett mantra för att stilla sinnet bortom ytliga tankar.
  • Vipassana (insiktsmeditation). Att iaktta tankar, förnimmelser och känslor när de uppstår och försvinner, utan att döma.
  • Zazen (zenmeditation). Att sitta i tystnad och vila i andningen eller helt enkelt i nuet.

Samadhi, absorption

Samadhi, den åttonde delen, är det som vägen leder mot. I Patanjalis ramverk beskrivs det som ett djupt absorberande tillstånd där den upplevda gränsen mellan jaget och resten upplöses, och utövaren sägs vila i en djup och vidsträckt stillhet.

Enligt traditionen kan Samadhi inte framtvingas genom ansträngning eller viljestyrka. Det beskrivs som något som mognar gradvis genom år av tålmodig praktik, inte något man griper efter, utan låter ske.

En fridfull illustration av Samadhi, yogans åttonde del, med en mediterande gestalt som upplöses i ett mjukt ljus, en symbol för inre förening och stillhet

Syftet med de åtta delarna

Enligt traditionen leder de åtta delarna mot Samadhi, men själva resan är en förvandling. Yama och Niyama lägger grunden för ett gott handlande och självdisciplin. Asana (positioner) och Pranayama (andningsövningar) förbereder kropp och sinne för meditation i sittande ställning. Pratyahara (tillbakadragande av sinnena), Dharana (koncentration) och Dhyana (meditation) förfinar uppmärksamheten och riktar den mot inre stillhet.

Ashtangayogans praktiker

Ashtangayoga, en kraftfull och strukturerad form av yoga, bygger på Sri K. Pattabhi Jois undervisning. Den följer en fast sekvens av positioner (asanas) i en bestämd ordning, där varje position samordnas med andningen (vinyasa). Det finns flera serier med stigande svårighetsgrad; de första är de som utövas mest:

  • Grundserien (Yoga Chikitsa). Den grundläggande sekvensen beskrivs av utövare som renande och jordande, och den passar bra för nybörjare.
  • Mellannivåserien (Nadi Shodhana). Bygger vidare på grundserien med mer krävande positioner och djupare vridningar, som sägs påverka energikanalerna (nadis).
  • Avancerad serie (Sthira Bhaga), traditionellt avancerad A och B (senare utökad mot A–D). Dessa kräver avsevärd styrka och smidighet och utövas endast av erfarna utövare under ledning av en kvalificerad lärare.

Ashtangayoga belönar en stadig och regelbunden praktik. Eleverna stannar vanligtvis vid en serie ganska länge innan de går vidare, och det är själva upprepningen som bygger styrka och smidighet, samtidigt som den utvecklar fokus och disciplin.

En utrullad yogamatta med en flytande sekvens av positioner, som illustrerar den disciplinerade vinyasapraktiken inom Ashtangayoga

Varför utöva yogaens åtta delar?

De åtta grenarna erbjuder en väg mot ett liv med lite mer frid, klarhet och självkännedom. Men varför ge sig in på den? Traditionen pekar på vad praktiken stillsamt kan ge kropp, sinne och själ.

Att komma hem till sig själv

I sutra 2.28 skriver Patanjali:

Yoga anga anushtanat ashuddhi kshaye jnana diptir aviveka khyateh (2.28). Genom långvarig praktik av yogans åtta grenar nöts orenheterna bort, och visdomens och urskillningens ljus strålar fram.

När de åtta grenarna vävs in i livet blir de ett verktyg för självutforskning. De nöter varsamt bort ”orenheterna”, de trötta tankarna, vanorna och mönstren som skymmer sikten, så att ”visdomens ljus” får utrymme att tränga fram och något mer uppriktigt kan bli synligt.

Ett helhetsperspektiv

Där vissa praktiker bara tar hand om kroppen eller sinnet, håller de åtta grenarna samman alla delar. De är inte separata steg, utan sammanlänkade praktiker som fungerar som en helhet:

  • Etiska principer (Yama och Niyama) utgör grunden för ett gott handlande och självdisciplin.
  • Kroppsställningar (Asana) och andningsövningar (Pranayama) förbereder kropp och sinne för meditation.
  • Att dra sig undan sinnena (Pratyahara), koncentration (Dharana) och meditation (Dhyana) förfinar uppmärksamheten och leder mot inre stillhet.

En praktik som utvecklas

De åtta grenarna är ingen snabb lösning, utan en praktik som mognar med tiden. Med tålamod beskriver utövare flera olika förändringar:

  • Fysiskt. Större styrka och rörlighet samt en mer grundad känsla av välbefinnande.
  • Mentalt. Bättre fokus, mindre stress och jämnare känsloliv.
  • Andligt. En djupare självkännedom, en närmare kontakt med nuet och en förnyad känsla av mening.

Gåvan inom oss

De åtta grenarna liknas ibland vid benen på en stol, där varje ben stöder helheten. När de praktiseras tillsammans skapar de ett stillsamt samspel. Gurudev Sri Sri Ravi Shankar uttrycker det så här:

Yoga har åtta grenar, precis som en stol har fyra ben. Så om du drar i en kommer allt annat med. [...] När kroppen utvecklas gör hela kroppen det tillsammans. Det är därför Patanjali säger att dessa är yogans alla grenar (inte yogans steg).

En avslutande tanke

Yoga erbjuder en väg som sträcker sig långt bortom yogaställningarna. De åtta grenarna, såsom Patanjali beskrev dem, utgör en helhetlig ram för självupptäckt, etik, disciplin, andning och stillhet, sammanvävda. När de praktiseras över tid öppnar de för lite mer frid, klarhet och samhörighet i vardagen. Om vägen lockar dig vidare kan du utforska den större världen av verktyg för mindfulness och andlighet som vuxit fram kring den.

Oavsett var du befinner dig på vägen, må din praktik förbli en stillsam resa av lärande, utveckling och återkomst.

How to Build a Slow Living Lifestyle: Easy Steps for Lasting Change

Hur man bygger en Slow Living-livsstil: Enkla steg för varaktig förändring

Ritualer19 min läsning
Spiritual Business: Beyond Profits and Towards Purpose - SHAMTAM

Andligt företagande: Bortom vinster och mot mening

Ritualer9 min läsning
15 Movies to Discover the Rich Diversity and Heritage of India 🇮🇳 - SHAMTAM

15 filmer för att upptäcka Indiens rika mångfald och arv 🇮🇳

Ritualer11 min läsning
Color Your World: The Healing Power of Chromotherapy 🌈 - SHAMTAM

Färglägg din värld: färgterapins helande kraft

Ritualer6 min läsning

I butiken

Figurin föreställande yogakvinna, silver och bordeaux, 24cm 24 cm · Harts 5,0 (3)£24.99Medlemmar: +£1.60 tillbaka
Sittande meditations-Buddha i mässing Mässing £22.99Medlemmar: +£1.50 tillbakaBegränsat lager
Buddhastaty i Vitarka-mudra, handskuren i trä 30cm 30 cm · Suarträ 5,0 (1)£95.95Medlemmar: +£6.40 tillbakaBegränsat lager
Japa mala i rudraksha-stil, 108 träpärlor med tofs Trä £7.99Medlemmar: +£0.45 tillbaka
Sjungande Skål Set Lotusblomma Nepal£81.95Medlemmar: +£5.40 tillbaka
Tingsha Cymbaler Tibetanska 7 Chakra 7cm 7 cm · Mässing 4,7 (9)£19.99Medlemmar: +£0.90 tillbaka
Rökelsestickor Rökelse 15 g Satya 15 stickor · 30 min 5,0 (1)£1.72£114.67 per kg

Dela den här berättelsen